Det har gått 18 minuter av min födelsedag och jag känner mig ensam. Jag vet varför. För hade jag varit hemma nu hade jag imorgon bitti vaknat med en pall bredvid sängen, och på pallen skulle det ligga paket och ett kort från mamma. Det hade varit en mysig morgon.
Jag ska jobba 15-23. Happy birthday. Jag vet att många ”vuxna” inte vill fira födelsedag, och jag behöver inget kalas. Jag behöver bara en liten stund med min familj. Mina föräldrar har alltid fått det att kännas som att ens födelsedag är speciell. Ungefär som midsommarafton, samma visa varje år, men inget man vill missa.
Jag saknar er.
